beslutet är fattat, Siri kommer att få segla iväg till drömmarnas land imorgon förmiddag.
Jag har aldrig tagit ett tyngre beslut de gör ont ända in i märgen men jag vet att jag måste hon ska inte behöva lida mer..
Vi har tagit de här beslutet på inrådan av veterinär, Siri kommer aldrig bli frisk och de har tagit tid för mig att inse att hon aldrig kommer bli samma hund igen....
Tårarna rinner i floder de värker i hjärtat, ja de är obeskrivligt hur hemskt de här är. Men jag gör de för Siris skull, hon ska få möjligheten att vara den underbara hund hon igentligen är inte den hon är just nu..
Ni som har följt min blogg vet att Siri både har Demodex, Kronisk Bronkit och för höga Sköldkörtelvärden..
Diagnoserna var och en i sig är allvarlig, men alla dessa samtidigt gör att hon inte kommer att bli frisk, man kan knappt förstå hur en 1 årig hund ska kunna vara så sjuk som Siri är..
Jag tar med mig underbara minnen tillsammans med Siri, hon har gett mig otroligt mycke glädje jag kommer alltid att sakna henne. Hon kommer alltid finnas med mig, hon lämnar mig aldrig jag vet att hon alltid ska vara med mig..
Siri har trots alla sina sjukdomar varit otroligt tålig och glad, ända tills nu på slutet jag ser hur hon lider och då är de dags att släppa taget..
Imorrn kväll kommer de brinna ett ljus i fönstret hemma hos oss till minne av en underbar hund som jag alltid kommer älska.. Jag hoppas att de kommer brinna ett ljus hos fler av oss imorgon kväll för alla har vi egna minnen med en underbar tjej!
Tack för alla telefonsamtal, mejl, sms och gästboksinlägg jag har inte alltid haft orken att svara men de betyder jätte mycke att veta att ni finns där!
2 kommentarer:
Mitt hjärta gråter med ditt, det vet du. Jag är hos dej i tanken hela vägen...och som jag sa: detta är den vackraste gåvan du kan ge Siri....vid regnbågsbron är alla friska och lyckliga...Siri är värd att också få vara det.
Imorgon kväll springer Siri tillsammans med många andra lyckliga och FRIA hundar...och hon finns där och väntar ända tills den dagen ni får träffas igen....
Jag ska tända ett ljus imorgon kväll på altanen i stugan....bara för Siri och dej...och lilla Vilda som också förlorar sin bästa vän.
Tårarna rinner och jag förstår helt ärligt inte hur du ska orka gå igenom detta ännu en gång.
Ring mej imorrn om du orkar...annars finns jag så fort du kan prata.
KRAM C
Jag känner inte dig men har följt din blogg på grund av mitt hundintresse.
Jag vill bara säga att jag känner med dig och vet precis vilken fruktansvärd smärta och förtvivlan du nu upplever. Var själv i samma situation för 4 månader sedan och trots att den värsta smärtan och saknaden lagt sig så kommer det riktiga svackor ibland när man bara inte vill tro att det är sant.
Jag vill också framhålla hur oerhört positiv och stark du verkar och jag beundrar din förmåga att leva i nuet och verkligen ta vara på alla stunder man har med sina nära och kära.
Ta vara på dig och jag lovar att Siri kommer att få många roliga lekkompisar där hon hamnar.
Många styrkekramar från mig...
Skicka en kommentar