Torsdag

För tillfället är verkligen inte min kropp i balans, ena dagen är jag faktiskt på benen inte med någon större ork men jag kommer mig iaf utanför ytterdörren. Andra dagar är som idag de är en sjukt stor kraft ansträngning bara att ta sig upp ur soffan. Jag blir så frustererad och så arg jag vill så mycket men min kropp stoppar mig, de är inte min melodi.

Jag försöker tänka att imorrn är en ny dag, en dag som förhoppningsvis är mycket bättre :)

Nellie har krypit till kojs efter en lång stunds ritande på kvällskvisten hon ritar numera både huvudfotingar, spindlar och råttor. Och faktiskt så är de möjligt att se vad de liknar, älskade älskade dotter vad ska de bli för stort utav dig?
Hon har ett hjärta av guld få 3 åringar förunnat, jag kommer aldrig sluta få tårar i ögonen då hon tittar på mig med sina stora blå ögon och frågar
-Mamma hur ere?
Hon märker så tydligt när något är fel, tyvärr är de något hon är van vid och turligt nog hanterar hon de otroligt bra.

Imorgon ska vädret bli bättre så jag håller tummarna att kroppen är med mig.

God Natt!

Frånvarande

Bloggen har legat på is, vi har gått igenom lite väl mycket sista månaderna för att jag skulle orka med att hålla bloggen vid liv.
Nu känns de dock som att de är dags inte att summera allt de jobbiga utan börja om på nytt igen.

Rocky finns inte längre med oss vår älskade skatt, mitt i somaren lämnade han oss. De kommer aldrig en till som han ingen lika speciell. Men idag vet vi att vi gjorde rätt ett liv utan smärta förtjänade han den lilla skrutten..

Nellie och hennes sömn går för tillfället i vågor emellanåt sover hon helt okej emellanåt sover hon inte alls, för tillfället sover hon inte alls. De i samband med att jag är ordentligt dålig gör att de under en period har varit riktigt jobbigt, men vi kämpar och vi klarar de :)

Nellie har blivit otroligt duktig på alla de sätt och nu när jag varit dålig har hon visat otroligt stor förståelse och ödmjukhet, ibland förundras jag över hur mycket som ryms i de lilla lilla huvudet. Hon är på nått vis så lill gammal så duktig på alla de sätt. Hon hjälper mig med Lexie och kaninerna, hon har alltid nära till en kram och en fråga om hur jag mår. Älskade älskade barn utan dig vore jag inget.

Bjuder på några bilder och förhoppningsvis en bättre uppdatering under dagarna som kommer!