lördag 25 september 2010

Tusen känslor

Jag är förbannad, trött, lesdsen och otroligt irriterad. Nellie är inte bättre idag heller jag lider så fruktansvärt med henne, inatt har vi haft värsta natten enda stunderna hon sov var på mig i soffan i högläge resten va gråt.
Nellie har haft öroninflammation i över 3 veckor nu och den enda hjälp vi får är mer penicilin? vi är nu inne på 4 kuren på 3 veckor denna gång får vi pröva de som aldrig har funkat på henne, varför? jo därför den läkaren vi träffade igår valde att gå på sin egen linje. Måtte hon vara bättre imorrn för då ska vi se skillnad med sista kuren såg vi skillnad efter lite över ett dygn.
Jag förstår och accepterar att dom bara försöker hjälpa oss genom att pröva olika och skriva ut längre kurer men jag börjar misströsta. Jag hoppas verkligen vi får en akut remiss på öron på måndag men förmodligen får vi väl vänta veckor ja kanske månader innan vi är där.
Usch va långt och tråkigt de här blev men jag är bara tvungen att få ur mig de.

Nellie är trots hög feber och ont fantastisk vi myser i soffan tillsammans, leker medans iprenen verkar och hon är piggare. Hon har aldrig långt till ett skratt trots att man ser hur ont hon har.
Älskade älskade hjärta!

Mamma tog Nellie i 3 timmar imorse så jag fick lägga mig går inte med ord beskriva hur skönt de va, jag är så tacksam. Nellie va superglad över att få spendera tid med mormor. Vad vore vi alla utan våran älskade lillgumma ingenting hon är världens bästa tjej!

De finns inga ord som räcker till för att säga hur mycket vi älskar henne och hoppas att snart är öronont och feber ett minne blott, de förtjänar hon!

Inga kommentarer: