Dagen efter

..har inte hunnit smälta allt än,kvällen igår blev sen tillsammans med mamma med massor av prat och funderingar. De är lika jobbigt för övriga familjen som för mig dom står också Siri väldigt nära och älskar henne lika mycket som jag. Så pratstunden igår var välbehövlig för oss båda..

Jag ska skriva ner alla frågor jag har och prata med veterinären på måndag, känns bättre om man får svar på alla knepiga frågor..

Då jag aldrig tidigare hört om någon hund med Kronisk Bronkit har jag inte förkovrat mig speciellt mycket inom just den sjukdomen, men nu blir vi en erfarenhet rikare..

Nu får vi även svar på hennes snorklingar och kraxande då hon har halsbandet på sig inte så konstigt med facit i hand..

De är nu märkbart att Siri är utan smärtstillande hon är mest stilla och tar endast några steg åt gången innan hon sätter sig igen. De gör ont i oss att se henne och jag hoppas och ber att kortisonet ska göra underverk de skulle vara väldigt välkommet just nu.

Varför metacamet är utsatt på en gång är för att de absolut inte får ätas samtidigt som kortison vilket både jag och veterinären tycker är olyckligt då hon mått bättre då hon ätit detta men samtidigt kanske de är lika bra. För metacamet lindrar ju faktiskt bara symptomen de gör henne ju inte friskare i sig..

Jag är otroligt glad att de finns så många runt mig som bryr sig så mycke som ni faktiskt gör, ni ställer upp och lyssnar ni ringer säger dom där orden jag just då behöver höra.

Ja utan er skulle de här vara 100 gånger så jobbigt, ni får mig att skratta mellan snörvlingarna och de ger mig hopp!

Tack för att ni finns..

Idag ska vi endast njuta av de underbara vädret, sola och bada de Siri älskar allra mest, min älskade skatt..